Cecilia Knudsdatter, Folkunge af Sverige

Notater:

Begravet:
"Filip. Var död 1279 och låg då tydligen tillsammans med sin hustru begravd i Vårfruberga kloster (DS, nr 667)." (Adelsvapen)

Familie/Ægtefælle/Partner: Fillip Birgersson Aspenäsätten. Fillip døde i 1279; blev begravet i Fogdö, Södermanland, Sverige. [Gruppeskema] [Familietavle]

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Også kaldet: Johan Filipsson Aspenäsätten Blaa
• Titel: 1272; Ridder

Notater:

Levned:
Svensk riddare, storman och folkunge från Östergötland. Johan Filipsson var sannolikt son till Filip Birgersson (Aspenäsätten) och Cecilia Knutsdotter (Bjälboätten). Han är omnämnd, då redan riddare, för första gången år 1272 i ett gåvobrev utfärdat av kung Valdemar Birgersson. Johan Filipsson hamnade först i delo med kung Valdemar Birgersson, förlikade sig med honom med hjälp av danske kungen, men hjälpte senare Valdemars bror Magnus Ladulås till tronen. Han var delaktig i Folkungaupproret och fängslades därför av Magnus Ladulås på Gälakvist borg i Skara, och avrättades efter räfst vid Stortorget, Stockholm. (Wikipedia)

Familie/Ægtefælle/Partner: Ingeborg Svantepolksdotter. Ingeborg (datter af Hr. Svantepolk Knutsson, til Viby og Benedicta Sunesdatter, af Ymseborg) døde før 2 feb. 1341. [Gruppeskema] [Familietavle]

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Beskæftigelse: Rigsråd

Notater:

Levned:
Tidigast nämnd 21.9 1276. Halshöggs 20.8 1280 tillsammans med sin broder Johan och systersonen Johan Karlsson (Fånöätten) samt flera andra deltagare i upproret mot Magnus Ladulås. Kallas i annaler, dominus. Gav till sin hustru gods i Vadsbo hd i Västergötland, disponerade jämte sin broder Johan även över Ymseborg i Bäcks sn i samma hd, ägde också jord i Södermanland, där hans sätesgård Idö låg, och i Närke samt innehade laxfisken i Klarälven i Kils hd i Värmland. Var 15.5 1279 gift med Ulfhild Magnusdotter, dotter av östgötalagmannen Magnus Bengtsson (Folkungaätten). Hon var tidigare, 28.5 och 29.10 1269, gift med en Bengt Magnusson. Fru Ulfhild uppträder sista gången 11.10 1279. Hon fick av sin förste man i morgongåva gods i Bobergs och Gullbergs hd i Östergötland och ägde i övrigt gods i Kinda och Ydre hd i Östergötland. Birger Filipsson var besläktad med sin hustru i fjärde led och hade ingått äktenskap utan dispens, varför han blev av kyrkan lyst i bann. Detta torde förklara, att han miste dominustiteln. Han hade åtminstone ett barn (Adelsvapen)

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Også kaldet: Knut Jonsson Aspenäsätten Blaa
• Beskæftigelse: 1305; Rigsråd
• Titel: 1305; Ridder
• Beskæftigelse: 1310; Lagmand
• Beskæftigelse: 1311; Drost

Notater:

Levned:
Omnämnes första gången 1292. Ännu ej riddare 1298. Var riddare och riksråd 1305, lagman i Östergötland 1310 samt konung Birgers drots 1311 och ännu 1314. Lämnade omkring årsskiftet 1314—1315 drotsämbetet. Nämnes åter som lagman i Östergötland 1315 och ännu 1316, men 1318 är hans måg Bo Nilsson (Natt och Dag) lagman där. Är åter drots 1322 och ännu 1333, tillika åter lagman i Östergötland 1330 och ännu 1345. Var f. d. drots 1334. Uppträder sista gången 25.9 1345, då han och hans hustru förnya sitt testamente. Var död 18.3 1347. Flera av herr Knuts 1343 o. 1345 utfärdade brev ha som dateringsort Aspenäs i Malexanders sn i Ydre hd i Östergötl., där åtminstone hans fru uppgives ha varit bosatt. Var 5.6 1319 gift med Katarina Bengtsdotter, dotter av östgötalagmannen riddaren Bengt Magnusson (Folkungaättens lagmansgren) och hans hustru Sigrid. Fru Katarina utfärdade brev med Aspenäs som dateringsort ännu 12.3 1350, då hon bortgav sin gård Rönnäs, belägen antingen i Asby sn i Ydre hd i Östergötland eller i Agunnaryds sn i Sunnerbo hd i Småland. (Adelsvapen)

Knut Jonsson, död 1347, var ett svenskt riksråd, drots till de svenska kungarna Birger Magnusson och Magnus Eriksson, och lagman i Östergötland 1310–47.
Han var son till Johan Filipsson (Blå), bosatt på Aspenäs. Han omnämns första gången 1292. Han var ännu ej riddare 1298, men 1305 betecknas han som riddare och riksråd. 1310 betecknas han som lagman i Östergötland. År 1311 var han Birger Magnussons drots, en position han ännu hade 1314. Detta år, eller det påföljande, blev han dock tvungen att avträda drotsvärdigheten till Johan von Brunkow. Både 1315 och 1316 nämns han återigen som lagman i Östergötland, liksom 1330–1345. Undertecknade Frihetsbrevet år 1319
Efter Nyköpings gästabud deltog han i upproret 1318 mot kung Birger Magnusson. Han blir förmyndare och regent åt Magnus Eriksson fram till 1332, då han igen blir drots (åt Magnus Eriksson), en position han förlorar 1333 eller 1334.
Sista gången han uppträder i livet är den 25 september 1345, då han och hans hustru förnyar sitt testamente. 18 mars 1347 var han död. Han begravdes i Alvastra kloster.
Sigill: drotset Knut Jonsson, för sköldemärket lejonörn och samma vapenbild föres av alla hans söner och sonsöner led efter led [2]
Vapen: Knut Jonsson förde en gyllene lejonörn med en heraldisk lilja som stjärtprydnad på en blå sköld. Knut Jonsson skilde sig från samtidens stormän, i det att han behöll samma sigill till sin död 1346.[3]
Gift 5 juni 1319 med Katarina Bengtsdotter (Bjälboätten), dotter till Bengt Magnusson (Folkungaättens lagmansgren),lagman i Östergötland. Katarina var vid liv ännu 1350-03-12, då hon utfärdade brev med Aspenäs som dateringsort, och bortgav sin gård Rönnäs, troligen belägen i Småland. (Wikipedia)

Beskæftigelse:
lagman i Östergötland 1310 frem til c. 1318, og igen 1330-1345

Knut blev gift med Katarina Bengtsdotter før 5 jun. 1319. Katarina (datter af Bengt Magnusson og Sigrid) døde efter 12 mar. 1350. [Gruppeskema] [Familietavle]

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Også kaldet: Jon Knutsson Aspenäsätten Blaa

Notater:

Død:
Holbek & Brun: før 6 Jan 1357.

Familie/Ægtefælle/Partner: Helena Larsdotter, af Ama. Helena (datter af Hr. Lars Ulfsson og Ingrid Anundsdotter) døde efter 27 okt. 1359. [Gruppeskema] [Familietavle]