Hr. Erik Kettilsson Puke

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Titel: 1365; Ridder
• Beskæftigelse: 1370; Marsk
• Beskæftigelse: 1370; Rigsråd

Notater:

Levned:
"Erik Kettilsson (Puke) död 1396, var en svensk riddare, riksråd och folkungasidans marsk under striderna mot Albrekt av Mecklenburg. Han var son till Kettil Ragvaldsson (Puke) och dennes till namnet okända hustru. 1396 blev Erik Kettilsson ihjälslagen i strid på Orust.
Erik Kettilsson omnämns första gången 1361 då han var väpnare och dubbades troligen till riddare 1365; han omnämns som riddare först 1367. Han var kung Håkan Magnussons råd 1370–1379.
I oktober 1370 nämns han av Håkan Magnusson som marsk, då han och Ulf Jonsson (Aspenäsätten) beordrades att ingripa mot en Sven Basse och dennes kumpaner, som tillfångatagit kungens tjänare.
Han hade Värmland som långvarig förläning och innehade där borgarna Edsholmen och Amneholm vid Vänern. Han var en av de tio testamentsexekutorer som Bo Jonsson (Grip) själv utsåg i sitt testamente.
År 1388 tillhörde Erik Kettilsson de missnöjda svenska stormän som på Dalaborgs fästning lovade anta drottning Margareta som regent i Sverige, med utvidgad makt och myndighet, om hon befriade dem från kung Albrekts och hans tyskars regemente. Han var sedan Margeretas officiella och lojale marsk.
Ännu 1395 kallas Erik Kettilsson marsk, då han senast kan beläggas i livet. Han var då bland löftesmännen i fredstraktaten på Lindholmens slott i Skåne om kung Albrekts frigivning och vid drottningens uppgörelse i Helsingborg med hanseaterna om deras övertagande av Stockholm från Albrekts anhängare.
Kettilsson dödades i början av 1396, enligt Vadstenadiariet i strid på Orust, och gravsattes i Vadstena kloster i september samma år tillsammans med en son och ett barnbarn.
Han var gift med Ingrid Magnusdotter som kallades fränka av kung Håkan. Hans dotter Katarina var gift med väpnaren och skånske frälsemannen Axel Kettilsson (Krognos), som nämns efter hans död 1409.[2]
Katarina och Axel Kettilssons Krognos dotter Cathrine Krognos blev i sitt gifte med Axel Pedersen (Tott) mor till några av de frejdade Axelsönerna." (Wikipedia)

Titel:
Væbner 1363.

Beskæftigelse:
Rigsråd 1370 - 1379.

Beskæftigelse:
Nævnt som marsk endnu i 1395.

Familie/Ægtefælle/Partner: Ingrid Magnusdotter. Ingrid døde mellem 1390 og 1396. [Gruppeskema] [Familietavle]

1. Cathrine Eriksdatter Puke døde efter 1409.

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Titel: 1336; Ridder

Notater:

Titel:
Ridder ved kong Magnus Eriksson kroning.

Kettil blev gift med (Ukendt) Brudsdotter Lejonansikte. (Ukendt) (datter af Brud Bänason Lejonansikte) og døde. [Gruppeskema] [Familietavle]

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Titel: Ridder

Notater:

Levned:
Puke var ett efternamn som bars av medlemmar till den äldre Pukeätten, en svensk medeltida frälsesläkt från Östergötland, från vilken den yngre ätten Puke enligt traditionen härstammar.
Binamnet Puke betyder den onde och var ett äldre namn för djävulen vilken bars av medlemmar inom manslinjen och härstammar från riddaren Ragvald Puke, nämnd levande 1296–1308.
Ragvald Puke var bland kung Birgers löftesmän när kungen ingick förlikning med sina bröder i Örebro 1308. Ragvald var gift med Katarina Karlsdotter, dotter till lagmannen Karl Ingeborgasson (Lejonbalk) och Ulfhild Sigtryggsdotter (Boberg). Flera av Ragvald Pukes ättlingar förde ett vapen med en svart örnvinge i gult fält. Vingen skall enligt heraldikern Jan Raneke ha ärvts från ätten Lejonbalk. (Wikipedia)

Ragnvald blev gift med Karin Karlsdotter Lejonbalk. Karin (datter af Hr. Karl Ingeborgason Lejonbalk og Ulfhild Sigtryggsdotter Boberg) og døde. [Gruppeskema] [Familietavle]

Notater:

Gift:
Yderligere barn i ægteskabet: Filip Ragnvaldsson Puke (d. 1332).

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Titel: Væbner

Notater:

Levned:
Brud Bänason (d tidigast 1321), som bodde i Bergunda i Bergunda, Kron, o var bland konung Birgers löftesmän vid riksdelningen 1310.
"Brud Bänasons son häradshövdingen i Östbo härad i Småland Bengt Brudsson (d tidigast 1365) var far till underlagmannen i Tiohärad o häradshövdingen i Uppvidinge Arvid Bengtsson (d mellan 1396 o 1402), av vars döttrar den ena blev en av släkten Trolles anmödrar. " (Riksarkivet)

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Beskæftigelse: 1266; Lagmand

Notater:

Levned:
Karl Ingeborgasson, ägde på 1200-talet Salnecke slott i Uppland.
Nämns som lagman i Tiohärads lagsaga 1266. Han uppträder i dokument tidigast 1263 och bar redan då titeln »dominus». Gift före 9 april 1263 med Ulvhild (Boberg), dotter till Sigtrygg Bengtsson (Boberg).

Herr Karl fick återlösa det av Bengt Sigtryggsson till minoritklostret i Skara skänkta godset Bjällum i Bolums socken i Valle härad i Västergötland, helt säkert på grund av hustruns bördsrätt. Karl Ingeborgasson ägde jord även i Mo härad i Småland.

Han dog tidigast 1266 men troligen 1273. Han nämns ej som levande efter 1266. Han och hustrun är begravda i Nydala kloster, till vilket makarna även testamenterade den ovan nämnda jorden.

Två av hans söner: Folke Karlsson (Lejonbalk) och Magnus Karlsson (Lejonbalk), var även de lagmän i Tiohärads lagsaga, sonen Folke Karlsson efterträdde honom, senast år 1273, och från omkring 1300 tog andre sonen Magnus Karlsson över lagmansämbetet i Tiohärads lagsaga.

I sitt sigill förde Karl Ingeborgason en kluven sköld med ett lejon i det heraldiskt högra fältet och med det vänstra fältet sex gånger styckat, så att det kan uppfattas som tre balkar.

Beskæftigelse:
Lagmand i Tiohärads lagsaga.

Død:
Nævnt senest 1266.

Karl blev gift med Ulfhild Sigtryggsdotter Boberg cirka 1263. Ulfhild (datter af Sigtrygg Bengtsson Boberg) blev begravet i Nydala, Jönköping, Sverige. [Gruppeskema] [Familietavle]

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Begravelse: Y

Notater:

Gift:
Nævnt som værende gift 9 Ap 1263.
Yderligere børn i ægteskabet: Folke Karlsson (Lejonbalk) (1262 - btw 1285-1286),
Magnus Karlsson (Lejonbalk) (1262 - aft 1316).