Hr. Knut Jonsson Aspenäsätten

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Også kaldet: Knut Jonsson Aspenäsätten Blaa
• Beskæftigelse: 1305; Rigsråd
• Titel: 1305; Ridder
• Beskæftigelse: 1310; Lagmand
• Beskæftigelse: 1311; Drost

Notater:

Levned:
Omnämnes första gången 1292. Ännu ej riddare 1298. Var riddare och riksråd 1305, lagman i Östergötland 1310 samt konung Birgers drots 1311 och ännu 1314. Lämnade omkring årsskiftet 1314—1315 drotsämbetet. Nämnes åter som lagman i Östergötland 1315 och ännu 1316, men 1318 är hans måg Bo Nilsson (Natt och Dag) lagman där. Är åter drots 1322 och ännu 1333, tillika åter lagman i Östergötland 1330 och ännu 1345. Var f. d. drots 1334. Uppträder sista gången 25.9 1345, då han och hans hustru förnya sitt testamente. Var död 18.3 1347. Flera av herr Knuts 1343 o. 1345 utfärdade brev ha som dateringsort Aspenäs i Malexanders sn i Ydre hd i Östergötl., där åtminstone hans fru uppgives ha varit bosatt. Var 5.6 1319 gift med Katarina Bengtsdotter, dotter av östgötalagmannen riddaren Bengt Magnusson (Folkungaättens lagmansgren) och hans hustru Sigrid. Fru Katarina utfärdade brev med Aspenäs som dateringsort ännu 12.3 1350, då hon bortgav sin gård Rönnäs, belägen antingen i Asby sn i Ydre hd i Östergötland eller i Agunnaryds sn i Sunnerbo hd i Småland. (Adelsvapen)

Knut Jonsson, död 1347, var ett svenskt riksråd, drots till de svenska kungarna Birger Magnusson och Magnus Eriksson, och lagman i Östergötland 1310–47.
Han var son till Johan Filipsson (Blå), bosatt på Aspenäs. Han omnämns första gången 1292. Han var ännu ej riddare 1298, men 1305 betecknas han som riddare och riksråd. 1310 betecknas han som lagman i Östergötland. År 1311 var han Birger Magnussons drots, en position han ännu hade 1314. Detta år, eller det påföljande, blev han dock tvungen att avträda drotsvärdigheten till Johan von Brunkow. Både 1315 och 1316 nämns han återigen som lagman i Östergötland, liksom 1330–1345. Undertecknade Frihetsbrevet år 1319
Efter Nyköpings gästabud deltog han i upproret 1318 mot kung Birger Magnusson. Han blir förmyndare och regent åt Magnus Eriksson fram till 1332, då han igen blir drots (åt Magnus Eriksson), en position han förlorar 1333 eller 1334.
Sista gången han uppträder i livet är den 25 september 1345, då han och hans hustru förnyar sitt testamente. 18 mars 1347 var han död. Han begravdes i Alvastra kloster.
Sigill: drotset Knut Jonsson, för sköldemärket lejonörn och samma vapenbild föres av alla hans söner och sonsöner led efter led [2]
Vapen: Knut Jonsson förde en gyllene lejonörn med en heraldisk lilja som stjärtprydnad på en blå sköld. Knut Jonsson skilde sig från samtidens stormän, i det att han behöll samma sigill till sin död 1346.[3]
Gift 5 juni 1319 med Katarina Bengtsdotter (Bjälboätten), dotter till Bengt Magnusson (Folkungaättens lagmansgren),lagman i Östergötland. Katarina var vid liv ännu 1350-03-12, då hon utfärdade brev med Aspenäs som dateringsort, och bortgav sin gård Rönnäs, troligen belägen i Småland. (Wikipedia)

Beskæftigelse:
lagman i Östergötland 1310 frem til c. 1318, og igen 1330-1345

Knut blev gift med Katarina Bengtsdotter før 5 jun. 1319. Katarina (datter af Bengt Magnusson og Sigrid) døde efter 12 mar. 1350. [Gruppeskema] [Familietavle]

Notater:

Gift:
Yderligere børn i ægteskabet:
Filip Knutsson (d. bef 28 Nov 1335; 8 Jan 1328 kanik i Uppsala, udnævt af av pave Johannes XXII "med expektans på prebende, trots att han redan hade ett kanonikat och prebende i Linköping"),
Birger Knutsson (d. btw 1342 - 12 Mar 1350),
Magnus Knutsson (1335-1366; Ridder, lagmand),
Cecilia Knutsdotter (d. aft 12 Mar 1350; trolovet 16 Mar 1306 og siden gift med ridder og rigsråd Bo Nilsson (Natt och Dag), som dog troligen 1322. " Kallade sig änka efter honom 25.3 1336 och levde ännu 18.11 1347. Fru Cecilia ägde jord i Bråbo och Ydre hd i Östergötland"),
Ingeborg (d. aft 31 Jan 1333; då hon som änka av fadern ingavs i S:ta Klara kloster. Gift med ridder og rigsråd Erik Valdemarsson (Folkungaätten, btw 1271-1272 - 1330).

1. Jon Knutsson Aspenäsätten, til Aspenäs døde før 27 okt. 1359.

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Også kaldet: Johan Filipsson Aspenäsätten Blaa
• Titel: 1272; Ridder

Notater:

Levned:
Svensk riddare, storman och folkunge från Östergötland. Johan Filipsson var sannolikt son till Filip Birgersson (Aspenäsätten) och Cecilia Knutsdotter (Bjälboätten). Han är omnämnd, då redan riddare, för första gången år 1272 i ett gåvobrev utfärdat av kung Valdemar Birgersson. Johan Filipsson hamnade först i delo med kung Valdemar Birgersson, förlikade sig med honom med hjälp av danske kungen, men hjälpte senare Valdemars bror Magnus Ladulås till tronen. Han var delaktig i Folkungaupproret och fängslades därför av Magnus Ladulås på Gälakvist borg i Skara, och avrättades efter räfst vid Stortorget, Stockholm. (Wikipedia)

Jon blev gift med Ingeborg Svantepolksdotter. Ingeborg (datter af Hr. Svantepolk Knutsson, til Viby og Benedicta Sunesdatter, af Ymseborg) døde før 2 feb. 1341. [Gruppeskema] [Familietavle]

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Også kaldet: Ingeborg Svantepolksdotter Skarsholm

Notater:

Gift 2: med Tune Anundson.

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Også kaldet: Filip N Aspenäsätten

Notater:

Levned:
Ätten har uppkallats efter sitt stamgods Aspenäs i Malexanders sn i Ydre hd i Östergötland. På grund av en antagen men ej bevisad härstamning från den i Erikskrönikan nämnde herr Joar Blå har åt denna ätt liksom den med denna befryndade Fånöätten tidigare givits namnet Blå. Dess äldsta med säkerhet kända medlemmar äro bröderna Johan och Birger Filipssöner, vilka ledde stormännens kamp mot konung Magnus Ladulås och halshöggos 1280. Deras fader Filips identitet har varit omdiskuterad. Troligen är han den i Vårfruberga klosters jordebok nämnde Filip Birgersson. Filipssönernas moder var Birger Brosas son Knut jarls dotter Cecilia.
Filip. Var död 1279 och låg då tydligen tillsammans med sin hustru begravd i Vårfruberga kloster (DS, nr 667). Antagligen är han identisk (se S. Carlsson i PHT 1953, s. 90) med den Filip Birgersson, som är om nämnd i Vårfruberga klosters jordebok och till vilken detta kloster mot »Thylusta», möjligen Kjulsta i Kjula sn i österrekarne hd i Södermanland eller Tjulsta i Veckholms sn i Trögds hd i Uppland bortbytte jord bl. a. i Bro, Färentuna, Håbo, Lagunda, Långhundra, Seminghundra, Sjuhundra, Sollentuna och Ärlinghundra hd i Uppland samt i Åkers och ök-nebo hd i Södermanland. Var gift med Cecilia Knutsdotter, dotter av den svenske jarlen Knut Birgersson (Folkungaätten). Cecilia ägde jord i Närke och Värmland. (Adelsvapen).

Kilder til slægten: Äldre svenska frälsesläkter. Utgivna av riddarhusdirektionen. (ÄSF). Jakob Koit. K. H. Karlsson, Aspenäs- och Fånöätternas härstamning, i HT 1883, s. 457— 460, och Blå, i NF, 2:a uppl., 3 (1905), sp. 794—796; C. M. Kjellberg, Erik den heliges ättlingar, i HT 1888, s. 369—373, och Erik den heliges ättlingar och kronpretendenter bland dem, i HT 1923, s. 351—375; Y. Brilioth, Aspenäsätten, i SBL 2 (1920), s. 394—397; B. Hildebrand, Esbjörn Blåpanna och hans arvingar, i PHT 1934, s. 22 f, 63, 89 f, Johan Elofsson, i SBL 13 (1950), s. 411, Erengisl Näskonungsson, i SBL 14 (1953), s. 47—50, och Erikska ätten, i SBL 14, s. 356—361; E. Lönnroth, De äkta Folkungarnas program, i HVUÅ 1944, s. 8, uppsatsen senare omtryckt i förf:s En annan uppfattning (1949); F. Ossiannilsson (Dov-ring), Fogdö (Vårfruberga) klosters jordebok, i VSLÅ 1945, s. 103 f, och H. Gillingstams recension av detta arbete i HT 1946, s. 50 f; C. I. Ståhle, Om vår äldsta jordebok (Vårfruberga klosters godsförteckning), i NoB 1948, s. 125—127; J. Gallén, Kring Fånö- och Rumby-ätternas härstamning, i FHT 1949, s. 113—121; A. F. Liljeholm, Medeltida arvslagar och släktskapsbestämning 2, i PHT 1952, s. 41, 43; samme förf., Rörik Algotssons hustru Birgitta Filipsdotter, i GT 1954, s. 178 f; S. Carlsson, Folkungarna — en släktkonfederation, i PHT 1953, s. 89—91. Jan Raneke, Svenska medeltidsvapen.

Fillip blev gift med Cecilia Knudsdatter, Folkunge af Sverige. Cecilia (datter af Jarl Knut Birgersson) døde før 1279; blev begravet før 1279 i Fogdö, Södermanland, Sverige. [Gruppeskema] [Familietavle]

Notater:

Begravet:
"Filip. Var död 1279 och låg då tydligen tillsammans med sin hustru begravd i Vårfruberga kloster (DS, nr 667)." (Adelsvapen)

Notater:

Gift:
Yderligere børn i ægteskabet: (Ukendt - Ingegärd?) Fillipsdatter Aspenäsätten, gift med Karl Tjelvason (Fånöätten), nævnt 1274),
(Ukendt) Fillipsdatter Aspenäsätten, gift med Fillip Tornasson Hjorthorn. Barn: Birgitta Filipsdatter.

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Også kaldet: Svantepolk Knudsen Skarsholm
• Titel: 1253; Ridder
• Beskæftigelse: 1278; Høvedsmand
• Beskæftigelse: 1288; Rigsråd
• Beskæftigelse: 1293; Lagmand

Notater:

Levned:
Riddare och verksam i Sverige redan 1253, då han tidigast förekommer. Namnes som riksråd från 1288 och ännu 1305. Blev lagman i Östergötland något av åren 1293—1305. Hans sätesgård var Viby, sannolikt i Östra Ryds sn, Skärkinds hd i Östergötland, och han ägde även jord i Aska, Bobergs, Dals, Finspångaläns, Hanekinds, Kinda, Memming, Skärkinds och Åkerbo hd i Östergötland, Stranda hd i Småland, Möckleby och Slättbo hd på Öland samt Vättle hd i Västergötland. Dog 1310, före 21.2. Gifte sig senast 1253 med Benedicta.
1278 høvedsmand på Lödöse, sverigs riges råd, lagmand i Östergötland, bevidnede 1288 et gavebrev fra kong Magnus til St. Clare Kloster i Roskilde, gav 1298 gods i Herteby til sin datter abbedissen i Vreta Kloster, gjorde 1306 sit testamente, død 1310, før 23. november. (Holbek & Brun)
Børn, foruden Ingeborg: Katarina Svantepolksdotter Skarsholm (d. 29 Apr 1329), Ingrid Svantepolksdotter Skarsholm (d. bef 1360), Ingerd Svantepolksdotter Skarsholm, af Hendelø (d. aft. 1322), Knut Svantopolksen Skarsholm (d. aft 1301), Lucia Svantepolksdatter.

Beskæftigelse:
høvedsmand på Lödöse

Beskæftigelse:
Nævnt igen 1305

Beskæftigelse:
Lagman i Östergötland något av åren 1293—1305

Død:
Holbek & Brun: bef 23 Nov 1310

Svantepolk blev gift med Benedicta Sunesdatter, af Ymseborg. Benedicta (datter af Jarl Sune Folkason og Helena Sverkersdotter) blev født skønnet 1220; døde efter 1261. [Gruppeskema] [Familietavle]

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Også kaldet: Benedikte Sunadotter af Ymseborg
• Også kaldet: Benedikte Sunesdatter

Notater:

Levned:
"Gifte sig senast 1253 med Benedicta, som nämnes i livet senast 1261 och var dotter av Folke jarls son Sune Folkeson i äktenskap med Helena, konung Sverker Karlssons dotter, och 1244 blivit bortrövad av östgötalagmannen Lars Petersson. Fru Benedicta ägde staden Söderköping, som hon 1250 fått av sin syster drottning Katarina och jord i Norra Vedbo hdi Småland och hade i sitt sigill en kvinna med en falk i högra handen, stående på ett krenelerat tom, omgivet av tre stjärnor (HiSig 3:129). (Adelsvapen)

Notater:

Gift:
Yderligere børn i ægteskabet:
Katarina Svantepolksdotter Skarsholm (d. 29 Apr 1329; " ingavs i Vreta kloster 1266, abbedissa där 1289, avgick 1322 eller 1323 och dog 1329"),
Ingrid Svantepolksdotter Skarsholm (d. bef 1360; gift 1288 med ridder Folke Algotsson, död bef 1310),
Ingerd Svantepolksdotter Skarsholm, af Hendelø (d. aft. 1322; gift 1 med Brynolf Bengtsson; gift 2: med Mats Törneson (Hjorthorn)),
Knut Svantopolksen Skarsholm (d. aft 1301; væbner),
Lucia Svantepolksdatter.

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Beskæftigelse: Jarl

Notater:

Levned:
Knut Birgersson (Old Norse: Knútr jarl Birgisson, died 1208) was Riksjarl of Sweden. He was the eldest surviving son of Riksjarl Birger Brosa and a member of the powerful House of Bjälbo.
Knut Birgersson was apparently elevated to the office of Riksjarl during the last years of the reign of King Sverker II of Sweden. This was despite the fact that Sverker had named his infant son Johan Sverkersson as riksjarl following the death of Jarl Birger Brosa, in an attempt to confirm Johan as his royal successor and to diminish the power of highest nobility by effectively abolishing the position of riksjarl, so no adult noble could occupy it. Johan Sverkersson was the nephew of Knut Birgersson, being born of his sister Ingegärd Birgersdotter. Sources are silent how and why Knut became jarl in Johan's lifetime, but either he got it as acompromise out of King Sverker, or Sverker actually needed an effective Riksjarl to his side.
According to one source, Jarl Knut was married to daughter of King Canute I of Sweden, named Sigrid Knutsdotter. The same source states that Knut's son lord Magnus Broka was born of Sigrid. Jarl Knut was killed in 1208 at the Battle of Lena, where King Sverker lost his throne to Canute's surviving son, the new king Eric X of Sweden. (efter Folkungaätten (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel) - Runeberg)

Beskæftigelse:
Rigsjarl

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Også kaldet: Knut av Reval,
• Titel: 1216; Hertug

Notater:

Fødsel:
Søn af kong Valdemar II Sejr ( 21 Jun 1170, Vordingborg - 4 Apr 1241, Petersgaard Gods, Kalvehave, Bårse) og Elene (Helena) Guttormsdatter (1167 (est) - bef 1212). Forslægt: Den danske kongerække og en række europæiske fyrste- og kongehuse.
Holbek & Brun: F. 1206-1211. Født uden for ægteskab.

Levned:
blev 1216 hertug af Lolland, 1219 hertug af Estland, blev 1222-23 belejret i Lyndanise af Esterne, 1227 fordrevet fra Estland, 1232 hertug af Blekinge, deltog 1246 i oprøret mod Kong Erik Plovpenning, blev 1247 sat i Fængsel på Stegehus, men blev året efter befriet af Lybækkerne, stadfæstede 1250 sin halvsøster fru Ingeborgs gaver til Sorø Kloster, hvortil han selv samme år gav gods i Sørninge, ombyttede atter sit blekingske hertugdømme med Lolland.
Denne gamle Slægt, der selv, såvidt vides, ikke har ført noget slægtsnavn, havde til våben et af blåt og sølv tværdelt skjold, i hvis 1. felt en gående, stundom kronet guld-leopard eller løve, 2. felt bestrøet med røde hjerter, på hjelmen samme mærke som i 1. felt. Allerede af dette Våben kan sluttes, at slægten var uægte afkom af kongeslægten, nemlig af Valdemar Sejr. (Holbek & Brun)

Titel:
1216 hertug af Lolland, 1219 hertug af Estland, 1232 hertug af Blekinge.

Død:
Begravet i Ringsted Kirke

Knud blev gift med Hedevig Svantepolksdatter, von Pomorze Gdanskie. Hedevig blev født skønnet 1225 i Polen. [Gruppeskema] [Familietavle]

Notater:

Fødsel:
Datter af hertug Swietopelk II, Polen (btw 1190-1200 - 10 Jan 1266) og Euphrosyne (aft 1184 - 23 Aug 1235). Forslægt på både fædrende og mødrende side en en stribe europæiske fyrste- og kongehuse

Notater:

Gift:
Yderligere barn i ægteskabet: Cecilie Skarsholm.

Sune blev gift med Helena Sverkersdotter mellem 1220 og 1230. Helena (datter af Sverker II Karlsson og Benedikte Ebbesdatter) blev født cirka 1191; døde før 1251. [Gruppeskema] [Familietavle]

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Også kaldet: Elena Sverkersdotter

Notater:

Fødsel:
Datter af Kong Sverker II (den yngre) af Sverige (c. 1164 - 17 jul. 1210, Gestilren, Västergötland) og dronning Benedikte Ebbesdatter (Hvide).
Forslægt ikke medtaget her.

Levned:
"Helena Sverkersdotter, död troligen före 1251, var en svensk kungadotter, gift med Sune Folkesson (Folkungaätten). Hon var dotter till kung Sverker den yngre och drottning Benedikta (Hvide). Med sin make fick hon döttrarna Katarina, gift med Erik Eriksson och därmed svensk drottning, samt Bengta, känd från visan Junker Lars klosterrov. [2]
Helena förekommer själv endast i två samtida urkunder, båda gällande donationer: 1237 donerades hennes makes och hennes arvegods i Kimstad till Vreta kloster, 1240 donerades hennes arvegods bl a på Visingsö till Alvastra kloster. Den senare urkunden är enbart känd i vidimation från 1340.[2]
Enligt visan om Vreta klosterrov, troligen från mitten av 1300-talet, nedtecknad på 1500-talets slut skall Helena, liksom sedermera hennes dotter, ha enlevererats ur Vreta av sin blivande make. En sådan händelse är dock inte omvittnad i samtida dokument." (Wikipedia).

Notater:

Gift:
"På 1220-talet rövade han bort sin blivande maka Helena Sverkersdotter från Vreta kloster"
Yderligere barn i ægteskabet: Katharina Sunesdatter (d. 1252).