Hafrid Sigtryggsdotter Boberg

Notater:

Levned:
Hafrid Sigtryggsdotter (Boberg), dotter till Sigtrygg Bengtsson (Boberg) i dennes andra äktenskap, med en dotter till Magnus Minnesköld. Hon var troligen mormor till marsken Tyrgils Knutsson och hon hade en son Bengt Hafridsson, sannolikt född i hennes enda kända äktenskap med en man som möjligen hette Gustav, men i övrigt är okänd. I flera källor föreslås Gustaf Petersson (Lejon).
Hafrid är känd nästan enbart genom sitt testamente, utfärdat på Baltak i Vartofta härad 21 oktober 1286:
"Håfrid Sigtryggsdotter upprättar sitt testamente; till nunneklostret i Gudhem skänker hon sina gods i Espered(?)1 med alla tillägor samt sitt kapell vid den heliga Katarinas altare på samma plats, där hon även väljer sin gravplats, till klostret i Varnhem 1 mark lödigt, till vart och ett av klostren i Västergötland 1 mark lödigt, till hospitalen i Lödöse och Skara 1 mark lödigt vardera, till varje sockenpräst i de socknar, där hon äger gods, 1 mark penningar och till kyrkan i ”anguthorp” 1 åker. Vidare friger hon Tove och hennes två spädbarn samt stadfäster ånyo en gåva till sin dotter Kristina från Gudhem. Hon kungör dessutom att hon gjort ett jordabyte med sin son herr Bengt, varvid hon tilldelat honom sina gårdar ”hualstadhi” och ”hørydhær” och i utbyte fått gårdarna ”grafryd” och ”espiryd” ur hans farsarv; därefter skänkte hon nämnda ”grafryd” till sin dotter Ragnfrid. Medlare i denna överenskommelse var herr Håkan Tunesson, herr Magnus Knutsson, herr Ormer, herr Peter från ”anguthorp” m.fl. Sigillanter är kung M(agnus) av Sverige, biskopen i Skara, herr Magnus Knutsson, prästen Peter i ”anguthorp” och utfärdaren." – SDHK-nr: 1353 (Wikipedia)

Familie/Ægtefælle/Partner: Gustav Peterson, av Baltak. Gustav døde efter 1270; blev begravet i Skara, Västra Götaland, Sverige. [Gruppeskema] [Familietavle]

Notater:

Gift:
Yderligere barn i ægteskabet: Bengt Hafridsson (Bengt Hafridssons ätt).

1. Ramfrid Gustavsdotter Lejon døde mellem 1305 og 1308.

Notater:

Gift med (Ukendt).

Levned:
Sigtrygg Bengtsson, son till Bengt Matsson (Boberg) som endast är nämnd 1219 då han redan var död, modern okänd.
Samma år, 1219, sigillerar Sigtrygg och hans bror Lars ett brev och deras vapensköld blir därmed det äldsta i sigill bevarade med en urskiljbar sköldteckning.
Sigtrygg var gift två gånger, andra gången med en dotter till Magnus Minnisköld (Hon var halvsyster till Birger jarl)

Sigtrygg blev gift med (Ukendt) Minnesköldsdotter. (Ukendt) og døde. [Gruppeskema] [Familietavle]

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Titel: Ridder

Notater:

Død:
Nævnt posthumt 1219.

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Titel: Ridder

Notater:

Levned:
Boberg eller Hjorthuvud, konventionell benämning på svensk högfrälseätt grundad på att flera av ättens medlemmar själva använt binamnet Boberg. Släkten är känd sedan 1100-talet, den dog ut på manssidan redan före 1350.
Namnet kommer troligen av gården Boberga, Dingtuna socken, Tuhundra härad, i Västmanland vilken har ägts av åtminstone två generationer Boberg. Släkten har också ägt en gård i Viby i samma socken. Peder Månsson Utter framkastade hypotesen att binamnet skulle vara taget efter byn Boberg i Fornåsa socken i Bobergs härad i nuvarande Motala kommun, Östergötland. Ingen bevisning till stöd för Utters hypotes har dock kunnat hittas i medeltida källor.
De tidigaste kända representanterna för släkten är två riddare som nämns i ett av kung Johan Sverkersson 1219 utfärdat brev, nämligen Mats och hans son Bengt Matsson. Båda var då redan döda och ingen av dem kallades Boberg. Om Mats vet man att han varit tvungen att överlämna ett fiske i Småland som sakfallsgods till kung Knut Eriksson. Tre av Bengts söner levde 1219: Peter, Lars och Sigtrygg Bengtsson (Boberg). Släkten utdog på manssidan redan före 1350.
Släkten hade betydande besittningar i Värmland. Vid arkeologiska utgrävningar av Saxholmens borg i Ölme har man hittat ett dräktspänne med ättens vapenbild (en fransk lilja mellan två hjorthorn).(Wikipedia)

Død:
Nævnt posthumt 1219.